Fanny Staaf

Såhär såg det ut när jag och Marthe kom hem från shoppingen idag, det är helt GALET vad med påsar vi hade. Jag har shoppat mycket men aldrig har jag varit med om att jag faktiskt inte kunnat bära alla mina egna påsar tillslut! Haha. Vi hade 3 timmar i köpcentrumet ION som vi som ni ser utnyttjade till max. När vi hade tömt hälften av Charles & Keith’s hyllor och bokstavligen släpade alla våra påsar efter oss gick vi till taxistationen där vi fick gå före i kön för att alla såg att vi hade lite svårt med alla påsar, haha. Vi fyllde hela bakluckan på taxin och när vi kom fram till hotellet så hämtade de en hel baggagevagn åt alla påsar och körde upp dem på rummet åt oss! Hahaha.

Here’s how it looked when Marthe and I came home from our shopping today, it’s absolutely CRAZY how many bags we had. I’ve been shopping a lot but never have I not been able to carry all my own bags in the end! Haha. We had 3 hours in the shopping mall ION that we, as you see, exploited to the max. When we had emptied half of Charles & Keith’s shelves and literally dragged all our bags after us, we went to the taxi stand where we got to jump the queue cause everyone saw that we had some trouble with all the bags, haha. When we arrived at the hotel they brought a luggage trolley for all our bags and drove them up to the room for us! Hahaha.

Såhär såg det ut när vi tillslut landade på mitt rum! Skorna är (tyvärr!) inte mina, jag tog mitt förnuft till fånga och insåg att skor faktiskt är det sista jag behöver. Däremot ligger det fyra fantastiskt fina väskor i dessa påsar som är mina. Jag kan knappt vänta med att visa dem för er! Sedan köpte jag även lite smycken, klänningar, en hatt och annat skoj!

Here’s how it looked when we finally landed in my room! The shoes are (unfortunately!) not mine, I came to my senses and realized that shoes are the last thing I need. Bur there are four amazing purses in these bags that are mine. I can hardly wait to show them to you! I also bought some jewelery, dresses, a hat and other fun stuff!

Byxor: IMSO, Linne: TopShop, Väska: Persunmall, Skor: Zara, Klocka: Guess

Pants: IMSO, Top: TopShop, Bag: Persunmall, Shoes: Zara, Watch: Guess

Jag har länge funderar på att göra några outfitbilder i svartvitt så när dessa blev helt gröna och jag faktiskt hade en svartvit outfit så blev det perfekt! Egentligen tycker jag att det är riktigt jobbigt när bilder inte blir som jag tänker men dessa underbara byxor gör ju bara allt så mycket bättre. Jag tycker att de är lite för korta för vintern så jag är glad att jag fick ett tillfälle att använda dem i sommarvärme direkt!

I have been looking to make some outfit pictures in black and white for long so when this pictures were completely green and I actually had a black and white outfit I took the opportunity to do it! Actually I really hate when pictures don’t turn out as I want them to but these wonderful pants just makes everything so much better. I think they are a little too short for swedish winter so I’m glad I got a chance to use them in summer heat right away!

Hejhejhallå! Medan Fanny lever loppan i Singapore så håller jag, Greta, ställningarna här i Stockholm. Eller något sådant i alla fall. Hehe.

Idag ska vi hursomhaver prata om något som jag påbörjat tidigare veckor men som är väl värt att fördjupa oss i, nämligen självförtroende och självkänsla inom träning. För precis som jag skrivit om tidigare så tränar många för att ”må bra”, vilket är fantastiskt. Människokroppen är rent biologiskt byggd för att springa, hoppa, lyfta, gå och – så därför är det att strida mot naturens lagar att vara helt stillasittande. Det som jag dock ser extremt starka tendenser av i dagens träningssamhälle är att det ofta blir en stress och en hets runt träningen – och kanske speciellt att den träningen som inte blir av skapar en självkritik och ångest som är både ohälsosam och rent ut sagt onödig. För ibland så blir man sjuk. Ibland så orkar man inte. Ibland så hinner man inte. Ibland så kommer det upp något annat på ens utsatta träningstider. Och det måste få vara okej.

Om motivationen finns där men tidsutrymmet brister så kommer det lösa sig. En vecka så kanske du bara kom iväg till gymmet en gång när du satt upp målet att komma iväg fyra gånger. Istället för att älta det och sitta och vara självkritisk – så försök att analysera:
– ”Vad var det som gjorde att jag inte kom iväg?”
– ”Hur kan jag ändra på mitt beteende så att jag kommer iväg?”
– ”Måste jag rent krasst ta bort någonting annat för att hinna med att träna?”
– ”Är det ens rimligt att jag kommer kunna hinna med fyra gånger i veckan – eller kan jag tillexempel byta ut två av de passen mot att ta en långpromenad med en god vän och göra en fysiskt aktiv övning med mina barn?”

Kort och gott: bli din egna bästa kompis, och resonera med dig själv precis som din bästa kompis skulle resonerat med dig. Undvik att lägga in värderingar i händelser och se istället på saker konstruktivt och ödmjukt. Du vill ju bygga upp ditt självförtroende att du klarar av uppsatta mål – men ännu viktigare att komma ihåg är att bygga upp självkänslan att du är en grym person oavsett.

Sammanfattningsvis: Lär känna er själva och planera er träning utefter det, var snälla mot er själva och blicka framåt med positiva ögon. Stora kramar från Greta