Det är flera som undrar hur jag och Fredric träffades så här kommer en kopia på ett tidigare inlägg som jag skrev i sommras om det!
I slutet av Januari var jag på öppet hus på Jensen med min pappa. Jag var där och kollade lite innan jag skulle välja skola första gången. Vi gick runt lite där inne, jag pratade med lärare, fick kolla på böcker osv. Så kom min morbror för han ville också kolla lite så vi gick ut på gatan för att möta honom och när vi gick in så var det proppat med folk som försökte komma ut och in. Då såg jag en kille och fastnade helt för hans utseende. En sekund hoppades bara över i mitt huvud och jag kollade på honom. Han var längre än dem han gick med, var svartklädd och såg inte helt svensk ut. Sedan försvann han, och jag gick in och fortsatte kolla runt. Sedan åkte jag och pappa hem.
Dagen efter frÃ¥gade mina kompisar om jag hade sett nÃ¥gon snygg kille och jag svarade ”ja!” och beskrev killen jag hade sett. Dem lyssnade noga eftersom att jag nästan aldrig reagerar pÃ¥ att en främling är snygg. Det är bara nÃ¥t jag inte gör. GÃ¥r vi bakÃ¥t i arkivet kan ni även hitta att det stÃ¥r ”Snygga stockholmskillen”. Sedan gick tiden och det blev sommar.
Jag satt ute pÃ¥ Brunskär med mina kusiner och hade trÃ¥kigt. DÃ¥ kom jag ihÃ¥g att jag inte vart inne pÃ¥ min bloggmail pÃ¥ nÃ¥gra dagar sÃ¥ jag loggade in och hittade ett par nya mail som jag stte mig och svarade pÃ¥. SÃ¥ kom jag tillslut till det senaste mailet som hette ”AngÃ¥ende Stockholm”. Jag öppnade mailet och ser en lÃ¥ng text skickad frÃ¥n nÃ¥gon Fredric. ”Jaha?” tänkte jag och läste igenom hela mailet.
Jag har inte tillÃ¥telse att visa mailet men kortfattat sÃ¥ berättade han att han bodde i Stockholm och ocksÃ¥ skulle gÃ¥ Sam pÃ¥ Jensen fast Jensen Ãstra. Han berättade ocksÃ¥ att han hade hittat mina videobloggar pÃ¥ youtube och igenom dem hittat min blogg och läst den och ”fastnat direkt”. Han ursäktade sig och sa att han förstod om jag tyckte att han verkade vara nÃ¥got psycho (vilket faktiskt var min första tanke innan jag läst klart, haha). Men sÃ¥ skrev han sin msn och sa att jag fick adda den om jag ville och även sin Facebook. SÃ¥ jag gick in och kollade Facebook och sÃ¥g att han faktiskt var en kille i min Ã¥lder och ingen läskig gammal gubbe eller liknande sÃ¥ jag addade honom pÃ¥ msn och tänkte ”äh, vad kan det skada?”. SÃ¥ tog det nÃ¥gra timmar innan han loggade in och sÃ¥ började vi prata lite tvÃ¥ kvällar i rad. Sedan, tredje kvällen pratade vi till 6 pÃ¥ morgonen om allt, och det upprepade sig natt pÃ¥ natt. Jag var helt fashinerad av hur lika vi var och att han hade samma Ã¥sikter som mig om det mesta och pÃ¥ en gÃ¥ng kände jag ett förtroende för honom. Sedan skulle vi prata i telefon första gÃ¥ngen och jag var faktiskt nervös. SÃ¥ jag ringde upp och dÃ¥ hade han precis vaknat och var sÃ¥ sjukt trÃ¥kig sÃ¥ jag visste inte vad jag skulle göra! Haha. Iallafall, men efter 20 minuter sÃ¥ var han supersocial och vi pratade i 14 timmar innan vi var tvungna att lägga pÃ¥. Sedan pratade vi varända ledig sekund dÃ¥ bÃ¥da kunde och jag började fÃ¥ mer och mer ”kärlekskänslor” för honom vilket skrämde mig dÃ¥ jag för det första inte ens hade träffat honom pÃ¥ riktigt och sÃ¥ var jag väldigt rädd för kärlek, det var dÃ¥ jag skrev dehär inlägget.
Tiden gick och jag Ã¥kte till Falun över en natt och bodde hos Jill och Tina och dÃ¥ gjorde Fredrc en parodi pÃ¥ min ”göra mig iordning video”. SÃ¥ när jag sÃ¥g den sÃ¥ hände samma sak som i januari, en sekund bara hoppades över. Det var ju han jag hade sett pÃ¥ Jensen i vintras! Jag satt och bara gapade först och sedan ropade jag pÃ¥ Jill och Tina och berättade att det var han och dem kom mycket väl ihÃ¥g när jag hade berättat om honom och sÃ¥g att han sÃ¥g precis ut som jag beskrivit honom. Jag hade ju bara sett nÃ¥gra bilder pÃ¥ honom innan och visste inte exakt hur han sÃ¥g ut. Sedan berättade jag (aningen generad) för Fredric och först trodde han inte pÃ¥ mig. Hur stört är inte det egentligen? Där snackar vi ödet.
Iallafall, tiden gick och tillslut sÃ¥ Ã¥kte jag hem till Stockholm igen och vi träffades. Jag tyckte jätte mycket om honom och han tyckte om mig och där lÃ¥g problemet dÃ¥ jag har en förmÃ¥ga att tröttna dÃ¥ jag vet säkert att nÃ¥gon tycker om mig. Jag visste inte vad jag skulle göra men dÃ¥ pratade jag med Mimmi och hon sa ”Fanny, du kan inte göra sÃ¥här igen. Du mÃ¥ste ge honom en chans, annars kommer du aldrig klara av ett förhÃ¥llande igen”. Mimmi brukar inte komma med sÃ¥nna rÃ¥d utan lyssna mer pÃ¥ mig, sÃ¥ jag tog Ã¥t mig av det och gav honom en chans och han bara växte och växte i mina ögon. Sedan föll jag pladask och nu svär jag pÃ¥ att han har mig i en liten ask. Ibland mÃ¥ste jag sitta och bara kolla pÃ¥ honom för att för det första, försöka inse att det faktiskt är han som jag sÃ¥g i vintras och för det andra, för att försöka förstÃ¥ att han är min. Min underbara Fredric. Han gör mig sÃ¥ sjukt glad sÃ¥ det är inte sant och här om kvällen satt jag och frÃ¥gade mig själv om han verkligen var pÃ¥ riktigt. Jag kan inte pÃ¥ nÃ¥got sätt hitta ett fel hos honom. Han är sÃ¥ sjukt gullig sÃ¥ det finns inte.
Jag skulle kunna hålla på i evigheter men jag ska försöka runda av det och svara på lite övriga frågor sålänge. Men till Fredric, jag vill att du ska veta, att jag tycker du är bäst. Du är underbar. Jag har så otroligt kul med dig och du gör mig verkligen lycklig. <3
