Fanny Staaf

Ledsen över usel bloggning. Har varit tre jobbiga dagar för mig på många sätt men imorgon ska det bli bättre. Hur som helst så får ni ge er nu, lägg er inte i mig och Fredric har jag klart och tydligt sagt åt er. Ni säger att vi ska försöka igen? Att jag ska tänka efter? Att jag är dum för att jag gjorde slut? Då har jag en fråga till er. Vad har ni bakom pannbenet? Folk gör slut hela tiden, varför blev det så stor uppståndelse när just jag gjorde det? Jag saknar honom inte, jag ångrar det inte. GUD. Jag har försökt vara så jävla snäll över allt dethär. Inte velat hänga ut honom, inte velat vara för hård men ingen klarar av när någon är snäll längre. Så där har ni det. Jag tänker inte gå tillbaka för jag mår inte bra av det. Over and out. Vi får se när vi hörs igen, jag funderar på att göra en drastisk förändring med bloggen. Kanske lägga ner den. Den tar för mycket tid och energi, speciellt när ni inte kan hantera det.

Jag önskar jag kunde säga att de är en fas vi går igenom
En storm vi måste orka rida ut
Och jag önskar jag kunde säga att vi klarar det tillsammans
Att allting kommer ordna sig till slut
Men hur säger man till nån att här tar vägen slut
Och hur säger man till nån att hjärtat längtar ut

Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom
att vi kan bara vara dom vi är
så ge mig inga skäl, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl

Och vad säger man till nån som vill börja om igen
Då det redan är försent, då man redan är på väg