Anonym om 11.29:
Hur kommer det sig att du fastnade för fredric? inget illa menat men du playade ju rätt mÃ¥nga innan.. hehe ð
Svar: Haha, jotack! Hahaa, nejdå men den här historien är ju kanske lite personlig men det är väl precis vad min blogg är så jag får väl dra det!
Jag har en förmÃ¥ga att tröttna pÃ¥ bra killar, och fastna för dem dÃ¥liga. HÃ¥ller jag pÃ¥ med nÃ¥gon, och vet att jag har honom sÃ¥ tröttnar jag. ”Jahapp, nu var det inte kul mer”. Men dem dÃ¥liga fastnar jag för av nÃ¥gon idiotisk anledning. Innerst inne sÃ¥ vet jag att personen inte är bra och bara kommer göra mig illa men ändÃ¥ sÃ¥ skiter jag i det för det gör allt svÃ¥rare och intressantare. Men eftersom att jag faktiskt vet att det inte precis kommer hÃ¥lla och att personen inte förtjänar mig sÃ¥ är det ändÃ¥ superlätt att komma över det sen. GÃ¥r över typ en natt. Det var sÃ¥här jag höll pÃ¥ efter att jag fick mitt hjärta krossat första gÃ¥ngen för 1,5 Ã¥r sedan tills Fredric. Det finns mÃ¥nga förslag pÃ¥ bÃ¥de bra och dÃ¥liga. Nu ska det hängas ut folk här, haha, men om dom misstycker så fÃ¥r dom bara säga till sÃ¥ jag kan ta bort. Jocke t ex, han gjorde mig bara ledsen heeela tiden och vi brÃ¥kade och brÃ¥kade och brÃ¥kade om allt som fanns att brÃ¥ka om. Det kändes inte som det men i 4 mÃ¥nader var vi fram och tillbaka. Kändes som typ 1? Jag var sjukt glad de korta stunderna det var bra men jag visste alltid att det bara var en tidsfrÃ¥ga tills jag skulle bli ledsen igen men ändÃ¥ sÃ¥ började vi igen. Fast jag alltid visste precis hur det skulle sluta. Sedan har vi Calle. Han är en sjukt bra kille, och jag tror inte att det finns nÃ¥gon som bryr sig mer om mig än vad han gör. I nästan 2 Ã¥r byggde vi upp allt mellan oss, igenom förhÃ¥llanden, ragg, ”pÃ¥ g” och allt med andra men sen när jag visste att jag hade honom i sommras så ”tröttnade jag”, (jag är en idiot för han förtjänade sjukt mycket bättre än sÃ¥) men iallafall, sÃ¥ då avslutade jag det och nu har vi knappt nÃ¥gon kontakt alls. Â
Fredric är en sjukt bra kille. Förmodligen den bästa jag nÃ¥gonsin ens kommit nära, vilket självklart gav mig samma tanke ”Jaha, nu har jag honom. Nu dÃ¥?” efter de första gÃ¥ngerna vi träffats men den killen är sÃ¥ jäkla speciell, jag vet att det var meningen, för han lyckades hÃ¥lla mig kvar och ge honom mer tid och nu finns det ingen jag bryr mig mer om. Jag älskar min Fredric och jag kan ärligt säga att jag aldrig känt sÃ¥här förut. Nu kommer ni falumänniskor reagera men jag menar det. Jag Ã¥ngrar inte en grej jag har gjort hitills. Inget slut pÃ¥ förhÃ¥llande, idiotgrej eller playning eftersom att det förde mig till honom. Han gör mig lycklig, och nu vet ni varför jag fastnade för honom. Han var mitt öde och sÃ¥ kan jag citera honom. ”Du är min evighet”.
<3