Fanny Staaf

Godmorgon allihopa!
Fredag idag, sjuuuukt skönt men jag har ju faktiskt inte vart i skolan på hela veckan men ändå (a) Idag har febern lagt sig och jag har bara lite, jätte skönt! Så jag ska försöka övertala mamma att låta mig åka till kupolen med Cajsa Bajsa idag! Kan verkligen behövas eftersom att jag vart avskild ifrån världen i en veckas tid nu! Kan verkligen behöva lite shopping, haha (a). Jag hade tänkt rulla upp håret idag jag, men då måste jag duscha först för det tar ju upp till två/tre timmar tills det torkar sen. Men jag måste även räkna lite Matte, och då menar jag verkligen måste! Skulle egentligen göra det varje dag denhär veckan och hur många gånger har jag gjort det? Svar: Ingen. Fast det kan jag ju iförsig göra medans håret torkar fast då gäller det bara att jag verkligen gör det också, haha. Och som ni sett bytte jag header inatt, var inte den som var populärast på bloggen men om man räknade med vad folk så på msn och sånnt så vann den överlägset! Nej nu ska jag försöka få tag på Cajsicajs och sedan mammsen. Men ni hålls uppdaterade, hahaha.
Puss & Kram

Jag satt i ett mörkt hörn. Jag var utomhus och det regnade smått. Den kyliga luften trängde sig igenom mina kläder på ett kusligt sätt. Jag var helt ensam och det hade vart kolsvart om inte en gatlykta hade lyst en liten bit bort. Det var långt in i oktober och det låg kladdiga löv överallt på marken. Då hörde jag tunga steg i buskarna bakom mig, och någon dök upp bredvid mig. Först sparkade han mig, sedan spottade han på mig och sedan tryckte han in en kniv i mig så jag inte kunde göra annat än att skrika. Sedan slet han ut mitt hjärta och kastade det på den grusiga asfalten. Jag såg det dunka snabbare och snabbare. Jag visste att det dunkade för honom, han visste att det dunkade för honom, alla visste att det dunkade för honom. Så klev han på det. En gång, och en till. Han började stampa och sparka tills det bara var blod kvar. Blodet var stänkt på mig, honom och området runt omkring. Jag skakade i hela kroppen och kände hur det blev svårt att andas.
– Du krossade mitt hjärta.. Visakade jag. Han skrattade högt och ljudligt, sparkade till mig och försvann i mörkret bakom gatlyktan. Jag välte ner ifrån min sittande ställning till liggande på marken.

Jag kunde inte leva utan hjärta.
Jag kunde inte leva utan hjärtat du tog ifrån mig.

Har ni tänkt på hur mycket kärlek man ger sina husdjur egentligen? Folk som inte har dem tänker väll att det bara är djur, och så tänker man kanske om andras djur med. Men man älskar verkligen sina djur! (Vet inte hur det är med fiskar och sånnt för jag har aldrig provat att älska en fisk, haha) Men iaf Hundar, katter, kaniner… Ja listan kan göras lång. Man älskar verkligen sina djur, det blir som en bebis. Daisy ligger här bredvid mig på datastolen nu och gör allt för att bli myst med. Då blir man lixom glad och känner sig uppskattad. Därför tror jag att dom som inte har något djur eller aldrig har haft, verkligen missar något. Och när jag ändå är inne på ämnet kan jag ju säga att jag har dom bästa ulltussarna i världen! Wiiiiiie. Nu låter jag kanske som värsta djurälskaren, haha. Men jag har inte tänkt så mycket på dethär förut, och det är nog rätt viktigt.