Hej på er. Ville bara meddela att jag lever. Vi fick åka runt till massa olika ställen innan vi äntligen fick hjälp. Då frågade dom, kollade halsen, hjärtat, blodtryck, öronen osv. Sedan sa dom att dom skulle ta en sänka och då brast det för lilla Fanny. Jag började gråta och skrika att jag vägrade (hehe) sedan när dom kom för att ta det så gjorde jag allt jag kunde för att slita mig loss vilket kanske inte var det smartaste man kunde göra. Det gick iallafall bra men jag låg och grät ett bra tag efter innan jag äntligen kunde sätta mig upp och prata med läkaren. Antar att det blir så när man mår skitdåligt, det känns som att huvudet ska sprängas, man ska kräkas och man är övertrött. Dom hittade iallafall ingenting vilket gjorde mig ganska orolig så jag själv känner att det är något. Så vi skulle vara jättenoga att kolla allt, speciellt feber och nacken och genast åka tillbaka om något hände. Så det är väl det vi ska göra..
Jag hatar sånt här. Man vet att det är någonting men inte vad. Hade dom bara hittat något så hade jag ju kunnat få hjälp med det. Nu får jag sitta här och må dåligt.. suck. Ja, nu har ni koll på läget iallafall! Och tack för alla era supergulliga kommentarer, det värmer verkligen och får mig att må mycket bättre! Tack!
