Everyday life

Allt går emot

Hejsan gott folk!
Nu är jag hemma ifrån yogan med Jillsen, guud så skönt det är. Ni som aldrig provat borde verkligen göra det! Antar att jag ska lägga mig ganska snart för att orka upp imorgon.

Ibland tar allt emot och nu är det så. Vet faktiskt inte vad jag ska göra för jag vill inte bry mig om dethär, bara släppa det och gå vidare men det går inte. Det finns där i varända minut och det känns. Långt långt in. Nej fyfan, ibland undrar man vad som är meningen. Det funkar inte såhär iallafall. Döööööööööö.

Ja godnatt antar jag…

Iväg till Yogan!

Nu kommer Jill snart och vi ska dra ivåg till Yogan, men vi hörs när jag kommer hem, huh? =D Suuck nu kom mamma in med alla mina sommar skor också, trodde ju jag skulle komma undan med att ha dem i skokyllan i hallen (a) Men icke. Jaja, får väll klämma in dem i garderoben. Nu ska jag rusa!

– Haha, gissa vad jag hittade? En av tidningsartiklarna som gjordes när jag gjorde en egen adventskalender när jag var yngre. Tack och lov att det inte var någon av dem med bilder säger jag bara… Haha. Ni kan ju kika på den om ni vill 😉

Forever and ever, amen

Tjooo.
Ja gott folk, vad gör man en regnig torsdags eftermiddag/kväll? Jo, man gör som Fanny säger och tar det lungt! Det ska iallafall jag göra efter två hela veckors stress stress stress så ska jag faktiskt skjuta upp rättningen på min fördjuping till imorgon fast det verkligen inte är likt mig längre. Men det ska ske! Så är det Yoga men Jillsan ikväll, skönt! Men innan det ska jag skaffa mig lite glass eller kanske en bulle och lägga mig under en filt i soffan och antingen kolla på lite Oc, en film eller läsa en tidning. Det återstår att se.

Folk kommer och folk går. Men ibland kan man göra något åt det. Det var inte såhär det var menat och ännu mindre såhär det skulle bli. Det var meningen att rädda, men nu lät vi det försvinna helt istället.

Everybody knows,
You don’t get what you plan
And everybody runs away from what they don’t understand
Everybody hides away the guilt of their youth.
And everybody wonders why no one ever tells the truth
Everybody knows that everybody wants
And everybody has their ghosts,
That emptiness that haunts
When everybody adds it up,
They’ve lost more than they’ve won
And everybody wishes they were just like everyone
Forever and ever amen

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!