Jag trodde allvarligt talat att jag skulle dö. Jag fick mamma att följa med mig för jag var så jäkla rädd och väl på plats där i tandläkarstolen var det lite blandade känslor. Lite tårar, skratt, fniss och förutsägelser om framtiden. Jag var helt säker på att jag skulle komma där ifrån blodig. Men, jag överlevde faktiskt! Även fast det är 4 timmar senare nu och jag fortfarande är bedövad i halva ansiktet och snart dör av hunger. Jag kan knappt prata! Fast känseln i tungan börjar iallafall komma tillbaka nu..

Nu ska jag iallafall sätta mig och räkna matte och senare ikväll blir det engelskaplugg. Jag är ganska trött så tror att det blir läggdags tidigt.

Hörs snart

Somnat? hah