Anonym om 16 Mars 2009:

vi har förstått att du "har ett fantastiskt självförtroende" men du kan inte neka om att du faktiskt tar åt dig lite. Alla människor blir sårade av att höra såna saker oavsett självsäkerheten det är bara en fråga om man vågar erkänna det eller inte. bra blogg btw! (y)

Svar: Klart jag bryr mig om att folk säger dumma saker överhuvudtaget, men inte speciellt mycket om precis vad dom säger. Första gången man tänker är det väl klart att man blir ledsen, men tänker man igen blir man inte det. För någonting är det ju med en eftersom att dom ens orkar lägga energi på att försöka trycka ner mig. Hade en person ärligt talat tyckt att jag var psykiskt sjuk hade den bara skitit i mig, inte lagt tid på att få mig att försöka få mig att förstå det. Jag är ju den jag är och för att någon kallar mig äcklig och patetisk så blir jag inte det? Jag vet ju att jag varken är äcklig eller patetisk, så varför skulle jag då ta åt mig och ändra åsikt för att någon sa att jag var det? Men som sagt, det känns i magen några sekunder just för att den är taskig, inte för vad som exakt står i kommentaren för det är sak samma. Det är de att folk orkar lägga sin tid på att verkligen försöka få mig att bli ledsen, att någon så gärna vill se att jag mår dåligt. Men jag är ledsen, ni kan inte få mig att må dåligt. Iallafall inte igenom att skriva några meningslösa kommentarer om att jag ska gå och dö, för det vet vi ju allihopa att det inte lär ske,
eller hur?