Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

HOW I GOT MY INTERNSHIP IN NEW YORK / MY STORY + 5 STEPS

new-york-internship-1

English: If you want to read this post in english or your language, just press the ”Translate”-button above. 

 

My story

Här har ni det äntligen! Inlägget om hur jag fick mitt internship i New York. Jag har ju fått väldigt många kommentarer och mail med frågor om detta och jag har lovat er ett inlägg om det men av någon anledning så har jag inte känt mig helt redo för att skriva det för än nu. För mig så började det hela med att jag började ringa runt till wedding planners här i Perth när min utbildning började lida mot sitt slut. Jag visste att det är relativt svårt att få jobb inom den här branschen, speciellt utan erfarenhet, så jag hade beslutat mig för länge sedan att när min utbildning var klar skulle jag göra ett internship (jobba gratis) i 3 månader åt någon som inspirerade mig för att få in en fot och få riktig erfarenhet. Av alla wedding planners här fick jag dock samma svar, att det just nu är det en lokal finanskris i Perth vilket betyder att folk inte har råd med dyra bröllop vilket i sin tur leder till att wedding planners inte blir anställda. De sa att de skulle spara mina kontaktuppgifter och höra av sig till mig så fort de hade mer jobb så att jag hade något att göra på mitt internship. Men jag ville ju inte vänta, jag ville komma igång genast och börja min karriärsresa!

I samma veva la min största förebild inom branschen, en wedding planner i San Francisco, upp på sin Instagram att hon sökte en intern för hösten. Mest för skojs skull och erfarenheten skickade jag iväg en ansökan och inom bara 2 dagar så fick jag svar att internshipet var mitt om jag ville ha det. Jag var så chockad så jag visste inte vart jag skulle ta vägen, bara att denna kvinna hade SETT mitt CV gjorde mig helt skakig och tankarna som började med ”Herregud, jag kan ju inte åka till San Francisco! Jag har ju hela mitt liv här!” började mer och mer övergå till ”Varför inte? Varför skulle jag inte kunna det?”. Jag började titta på boendelösningar, flygbiljetter, pratade med Jesper osv och hade daglig kontakt med plannern i San Fran men det som från början hade känts så perfekt blev mindre och mindre perfekt när hon sa att jag måste ha tillgång till bil (även om jag hade haft en bil så känner jag mig inte bekväm med att köra då jag inte kört på flera år), det skulle bara vara 2 dagar i veckan (var det värt att åka hela vägen dit och lägga alla de pengarna för endast 2 dagar i veckan av erfarenhet?) osv. Huvudet skrek hela tiden att ”Det här är den bästa wedding plannern du känner till! Det blir inte bättre än såhär!” men i magen började det kännas som att det inte var rätt.

fannystaaf-new-york-internship-1

Efter några dagar av funderingar fram och tillbaka insåg jag att om jag kunde få ett internship där, vem säger att jag inte skulle kunna få det någon annanstans i USA? Min bästa vän bodde just då i New York så jag började prata med henne och New York kändes så mycket mer lockande och på något sätt enklare att hantera. Jag började söka internships där med och det hela slutade med att jag fick 5 internships i New York varav jag tillslut valde Chris, vilket i mångas ögon var ett lite udda val då han hade minst företag och kortast historia inom branschen men jag valde honom pga. personkemi och att jag fick jobba så himla nära honom. Istället för att sitta på ett kontor och svara i telefon för en känd wedding planner som aldrig ens lär sig namnet på en så var jag med Chris på varenda steg. Jag läste varenda mail, hörde varenda telefonsamtal, var med i beslutet om varje liten blomma som skulle köpas på marknaden och blev presenterad för alla hans kontakter. Dessutom så blev han en väldigt nära vän till mig vilket var så värdefullt då det ändå var ganska tufft att åka till andra sidan jorden helt ensam till en ny stad utan pojkvän, familj eller vänner.

Ja, och resten är ju historia. Jag lärde mig så extremt mycket under mina månader i New York, både om yrket som wedding planner och om mig själv. Det var en ren och skär erfarenhet rakt igenom som jag är extremt tacksam för att jag hade möjligheten att uppleva. Nu kan jag knappt vänta för nästa steg! Hur som helst så har jag även skrivit ihop 5 steg jag tog för att söka mitt internship + en massa tips, för er där ute som är sugna på att göra samma sak!

2e5c294bfc88701363e846517720e565_980x0_c_85_s_v4fannystaaf-new-york-internship-2

 

5 steps – How I got my internship:

 

1. Ta beslutet / Make the decision 
Först och främst så måste du bestämma dig. Du måste bestämma dig för att det här är vad du verkligen vill och dessutom att du har möjlighet att göra det för när du väl får internshipet så är det ganska snabba puckar och oftast vill de att man ska börja inom en månad. Tänk även på att du ska ha ekonomi så det räcker för boende, levnadskostnader och flygbiljetter då internships är obetalda.

2. Googla fram favoritföretag / Find your favorite companies
När man söker ”internships som inte finns” som jag gjorde, alltså att företaget inte öppet söker efter någon, så får man räkna med att man oftast inte ens får svar på sina mail. Förbered dig på att skicka minst 20 ansökningar och att varje mail kommer ta ca en timme att skriva. Först och främst måste du i alla fall leta upp minst 20 företag som du skulle tänka dig att jobba för! Innan jag gjorde detta gick jag igenom vad som kändes som alla listor som fanns med wedding planners i New York.

3. Skriv mail + CV + Personligt Brev / Write mail + Resumé + Cover Letter
Nu till den viktigaste delen, att skriva ihop din ansökan! Ansökan består av 3 delar: Texten i mailet, CV’t och personligt brev. Texten i mailet ska vara relativt kort och syftet med den är att göra läsaren tillräckligt intresserad för att öppna ditt CV och ditt personliga brev även fast de inte söker någon för tillfället. När jag skrev mitt så började jag med en hälsning + lite smicker och beröm för företaget, sedan en kort presentation av mig själv och tillslut skrev jag kort om att jag hade bifogat mitt CV och personliga brev som personen gärna fick kika på och sedan mina kontaktuppgifter och att jag var tillgänglig när som. Avsluta med mer smicker (it would be such an honor to work for you) och typ ”I’ll keep my fingers crossed”. Att du inte bor i USA kommer de även förmodligen se som en nackdel och tycka att det är lite jobbigt så jag la till att jag kunde vara i New York inom 2 veckor och att jag redan hade fixat boende (vilket var en lögn, men väldigt avgörande märkte jag snabbt). De behöver veta att du verkligen tänkt igenom detta!

CV’t är ju en samling av dina tidigare erfarenheter, se bara till att det är uppdaterat och ser snyggt ut. Personligt brev är den största delen av ansökan och där la jag mest tid! Först skriver du ca 1 A4 om dina tidigare erfarenheter som är relevanta och vad du lärt dig av dem och sedan även VARFÖR de ska anställa just dig och vad de skulle få ut av det. Detta kan vara knepigt så jobba på det tills du verkligen är helt nöjd! Och så till trixet (och det mest tidskrävande), gör varje personligt brev personligt till just det företaget du söker till (med andra ord, 20 olika personliga brev). Du kan följa samma mall med erfarenheter osv men börja varje personligt brev med ”Hello Chefens namn/Företagets namn” och skriv även något mer personligt i texten om företaget så att de förstår att det är skrivet till just dem och inget du skickar till alla. Jag avslutade alla mina personliga brev med att skriva vilka mina 2 favoritbröllop var från deras portfolio, jag nämnde även företagets namn några gånger i texten. Här är det dock såååå pinsamt om man åker fast så kolla igenom varje brev minst två gånger innan du skickar det så att du inte har glömt kvar fel namn någonstans!

fannystaaf-new-york-internship-3

4. Maila till rätt person / Email the right person
När du har skrivit klart din ansökan (ta en i taget och skicka eftersom) är det dags att leta upp mailadressen. Här är det väldigt viktigt att maila rätt person! Om du hittar mailadressen till chefen/personalansvariga/jobbansökningar har du så mycket större chans än om du mailar till [email protected] Du vill att en person som faktiskt har makten att anställa dig ska läsa mailet, och inte någon assistent som det inte spelar någon roll för. En trick för att få dem att öppna mailet är också att skriva ”Hej Namnet” i rubriken istället för ”Internship” då många bara slänger det i papperskorgen direkt tydligen (it’s a ruff world, haha).

5. Följ upp / Follow Up
Som jag skrev tidigare så kommer de flesta inte ens svara (förmodligen inte ens läsa) ditt mail så efter ca 4-7 dagar så mailade jag de jag inte fått svar från igen och bara skrev något kort om att jag vet att de är väldigt upptagna men jag undrade om de hade haft tid att läsa mitt senaste mail. Det får dem att förstå att du är seriös och påminner dem om mailet om de kanske bara glömt bort att läsa det. Detta gav faktiskt väldigt bra resultat för mig och jag fick många svar (3 av mina internships efter detta mail). Här i Perth så ringde jag runt till företagen istället för att maila vilket är ännu bättre, men det är ju lite knepigt (och dyrt) att göra det till ett annat land.

Stort stort lycka till finisar med allt ni kommer ta er an, och ett tack också om du orkat läsa hela vägen ner hit! Haha. Har ni några frågor som helst är det som vanligt bara att kommentera/maila så svarar jag så snart jag kan (: 

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
8kommentarer
  • Låter som en otrolig upplevelse och ett äventyr att göra! Att våga ta steget till att flytta för att göra något man brinner för. Jag själv är intresserad att vara au-pair i London i höst efter studenten, en dröm jag haft länge och verkligen vill uppfylla! Men jag har fått pojkvän och nu är valet inte helt självklart längre.. Ett år är en lång tid och jag tror att jag kommer sakna honom för mycket. I ditt fall är tre månader inte alls lika lång tid, men hur gick din tankebana över att lämna Jesper för att göra något du själv brinner för? Och vad tänkte han om det hela? Skulle vara så tacksam om du gav lite tips på hur man kan tänka i såna här fall. Jag vill ju inte att min pojkvän ska begränsa mig och mina drömmar, och London är ju trots allt inte så långt bort, men jag vill ju trivas där borta om jag väl väljer att åka. Tack för en superbra blogg Fanny!

    Frida 2016-02-01 17:06:16
    Svara
    • Svar på Fridas kommentar.

      Hej Frida! Vad spännande med London, jag skulle också vilja bo i London ett tag, det är verkligen en helt fantastisk stad!

      När det kommer till din fråga så är det en av dem svåraste som finns. Jag kan inte säga till dig vad du ska göra men vad jag kan säga är att när jag åkte från Jesper så gjorde det ont i hela hjärtat och jag undrade verkligen varför jag gjorde så mot mig själv, och hela New York äventyret var givetvis helt fantastiskt men ändå inte alls vad det hade varit om jag inte hade haft en sån saknad inom mig. Men, såhär i efterhand är jag så evinnerligt glad att jag gjorde det! Glad att jag gjorde det men glad att det är över. Detta är något som kommer sitta som en liten stjärna på mitt CV livet ut och ingen kan ta mina erfarenheter ifrån mig och jag gjorde detta för MIG. Jag vet hur otroligt besviken jag hade varit på mig själv om jag inte tog chansen. ”You only regret the things you didn’t do”!

      Som sagt, nu var vi bara ifrån varann 4 månader totalt och ett år är ju mer men å andra sidan kan ni ju absolut ses (det är billigare att åka mellan Sverige och London än vad det är mellan Stockholm och Göteborg idag), ni kommer ha samma tid osv. Jag och Jesper hade 13 timmars tidsskillnad och flygbiljetter på 20 000 kr för att kunna ses. Så det var kortare men mer intensivt om man säger så!

      En annan viktig fråga tycker jag är: Vad kommer du göra i Sverige om du stannar? Om du kommer göra något kul som får dig att utvecklas ser jag inget fel alls med att stanna, men om du kommer göra något som inte gör dig glad/ger dig något tycker jag det väger mer för att åka. En annan fråga är, har du pratat med din pojkvän om att åka tillsammans? När Jesper ville flytta hit till Australien för en längre tid så diskuterade vi ju allt tillsammans och beslutade tillslut att jag skulle följa med = Äventyr för båda och ingen saknad!

      Väldigt luddigt och rörigt svar men hoppas detta hjälpt något! Funderar på att skriva ett inlägg om detta snart då det är många som skriver liknande som du 🙂 Stort lycka till med allt!

      Fanny Staaf 2016-02-03 05:05:28
      Svara
  • så. himla. bra. <3

    ISA 2016-01-31 23:01:51 http://isabyl.devote.se
    Svara
  • Men gud så inspirerande och peppig du är tjejen!! Blir helt lycklig och taggad av att läsa detta inlägget!
    Precis vad jag behövde läsa, TACK!
    Keep up the good work, du är grym <3

    Caroline 2016-01-31 21:57:13
    Svara
    • Svar på Carolines kommentar.

      Ahhhhh vad glad jag blir, så himla härligt att kunna inspirera andra!! Stort tack för din fina kommentar 😀

      Fanny Staaf 2016-02-01 07:29:15
      Svara
  • Inspirerande inlägg och bra tips!

    Emilia 2016-01-31 17:35:46
    Svara
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Susanne Barnekow
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Lifestyle
Dasha Girine
Hälsa
Träningsglädje
Lifestyle
Linn Herbertsson
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Makeup by Lina
Lifestyle
Elin Johansson
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Sandra Beijer
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Chrystelle Eriksberger
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Sanne Alexandra
Mode
Fanny Ekstrand
Man
Kevin Triguero
Man
Marcus Schuterman
Man
Niklas Berglind
Hälsa
Foodjunkie
Man
Viktor Frisk
Man
Johan Hurtig